Vandring på La Palma feb 2016

Lunchpaus "mellan" två raviner mellan Don Pedro och Franceses

Så här var det planerat

Vi hade tidigare vandrat på egen hand i Alpujarra på fastlandet i Spanien och på La Gomera, den gröna kanarieön - med köpt ”paket” med bokade boenden, taxitransfers, bagagetransporter, vissa middagar etc. Nu ville vi ta oss an nästa ”lilla” kanariska ö. Vandring i Europa under vinterhalvåret är ju främst, i alla fall för oss, Kanarieöarna och södra Spanien. Så vi bokade en 8 dagars resa, varav 6 vandringsdagar genom Travl.se. Flyget bokade vi själva.  Kartor och 40 sid anvisningar kom på mail och med posten.

2016-02-05 Täby – Santa Cruz La Palma

Karnevalen "Perukernas dag" på gång.

Upp kl 03:00! Phuu! Taxin kom strax efter 4. Flyget gick 6:50 från Arlanda. Lite försenat, men kom ändå i tid till Tegel i Berlin. Byte till flyget till La Palma. Hoppades att jag, Kajsa, hade bokat till rätt flygplats – många flygplatser som hette nåt på Palma och flera städer på Santa Cruz. Landade 13:30 spansk tid /(14:30 sv tid). Taxi till hotellet Galeon – ett nytt, fint lägenhetshotell. Det låg inte precis i centrum, men ändå nära, ca 10 min gångväg.

Vi gick ner på stan och möttes av stor karneval för ”Perukernas dag”. Många hade stora peruker i alla tänkbara färger. Innan vi förstod att det var karneval hade vi gått in i en affär för att köpa batterier och möttes då av en expedit med en gigantisk lila peruk. Jag tänkte att han alltid såg ut så där och log vänligt och visade ”att jag har inga fördomar – alla får se ut som de vill”. Gjorde inga kommentarer😙.

Vi gick runt och tittade på de vackra, traditionella balkongerna mm. Läste in oss på öns historia. Mycket influenser bl a från Centralamerika. Det märkte vi sedan i byarna som vi passerade. Tysta byar, inte så mycket utsmyckning, inte så mycket folk, lite mexico-känsla utan att vi vet – vi har inte varit där. Nästan så man väntade sig att se Clint Eastwood komma ut från en saloon och skjuta på några lerduvor medan musiken klingar i bakgrunden🤩

Efter fika med croissant gick vi tillbaka till hotellet. Vi är dåliga på att gå runt i städer. Vi vill vandra! Vi gick i alla fall ner till stan på kvällen och åt middag och då var det fullt liv i luckan med uppsatt nöjesfält.

Vackra balkonger längs Avenida Maritima i Santa Cruz.

2016-02-06 Santa Cruz/Los Tilos - Barlovento

Första delen av vandringen från Los Tilos genom urskogen.

8,0 km     Gångtid  3:15 tim   Stopptid 1:05 tim    Medelhastighet 3,3 km/tim

Riklig frukost som ingick i övernattningen. Packade. Transfer till Turistcentrum Los Tilos ca 400 möh. Vi gick en runda inne i Turistcentrat. La Palma är ju en vulkanö i dess rätta bemärkelse - högt i mitten av ön och djupa vulkanraviner från toppen till havet runt om hela ön. Vandringen gick först brant uppför. Enligt taxichauffören 700 trappsteg. Förbi utsiktspunkten Mirador de las Barandas. Ganska dimmigt. Hela dagen ganska molnigt. Ganska lätt vandring genom urskogen. Några branta uppåtpassager på smala stigar. Vi lunchade vid La Laguna – en stor vattenreservoir. Vi hade köpt med oss picnic från hotellet.

Vandringen gick vidare genom åkrar och fält. På slutet ut på en väg. Och där låg vårt första boende på vandringen: Hotel Romantica. Stort fint rum med egen terrass. Spa-anläggning med pool, bubbelpool och bastu. Middag på kvällen som vi fick vänta lite på, eftersom hotellet var fullt! Ett riktigt mysigt hotell som vi gärna hade stannat på i flera dagar🙂.

Många grottor på vägen från Los Tilos.

2016-02-07 Barlovento - Franceses

Andra dagens vandring: På väg ner i en ravin, sen upp till Gallegos.

14,0 km     Gångtid  5:30 tim   Stopptid 1:00 tim    Medelhastighet 3,3 km/tim

Vi gick till frukosten tidigt för att få plats. Packade och kom iväg i bra tid. Först hade vi en enkel väg till Barlovento. Vägen gick sedan genom skog och öppna fält. Den första ravinen (Barranco) gick kraftigt nedför, sedan lika kraftigt uppåt. Genom staden Gallegos. Genom vackra fruktodlingar. Här går GR 130, som vi följde nästan hela tiden, mycket nära havet. Nu har vi kommit till norra delen av ön.

Ravin nr två var än djupare. Svårt att gå - mycket stenar. Sen upp, upp, upp! Vi trodde nu att vi kommit till Finca Franceses där vi skulle övernatta, men det tog nästan ytterligare en timme till vi kom fram och sista biten var ”rakt upp i himlen”. Första anblicken blev en smärre chock: Pytterum och jättekallt. Vi duschade och vilade med alla kläderna på. Jag tog på mig i princip allt jag hade med mig. MEN vi hade ett litet element som vi satte på och det KOM värme därur! Vi åt middag med alla övriga gäster. Totalt var vi nio runt bordet. Chile con carne plus en kaka ställdes fram av Ann, ägarinnan. Övriga gäster var från England (två par i vår ålder – nästan) resp Belgien (ett ungt par) och en tjej från Tyskland som vandrade ensam . Härligt prat om vandringar och kartor! Ann berättade historien om hur hon och David lämnade England för ca 10 år sedan och restaurerade detta ställe under många år. Fincan ligger nära GR130 och det förklarar varför de valde denna mycket otillgängliga plats. De är även researrangör av den resa som vi följde. När vi kom tillbaka till rummet hade det blivit mycket varmare🙂.

Vägen upp till Gallegos. Nu står vi på andra sidan ravinen och ska ner först.

Ser ni vägen på andra sidan ravinen? Den kommer vi gå nerför imorgon, men det vet vi inte nu.

Stenigt at gå nerför ravinen före ankomst till Franceses. Men för att komma dit var det uppför i en timme.

2016-02-08 Rundtur Don Pedro - Franceses

Vårt boende finca Francese. Huset till höger=rummen. Huset till vänster=matsalen.

8,3 km     Gångtid  3:50 tim   Stopptid 1:30 tim    Medelhastighet 2,2 km/tim

Frukost kl 08:00. Ann gick igenom ”the options”. Vi bestämde att INTE ta långa Domingo-turen utan halva den och åt andra hållet dvs transport till Don Pedro och sen gå tillbaka. Vi packade in oss i deras jeep, de två engelska paren och vi samt Ann och David, som körde. Vi släppte av det ena engelsa paret vid Roque Faro. Därifrån skulle de gå ner till Finca Franceses. Vi övriga släpptes av vid Don Pedro. Nu skulle vi gå tillbaka till fincan och passera två raviner på vägen. Det var oerhört vackert! Detta blev nog den vackraste och mäktigaste vandringen av La Palma-dagarna. Utsikten från Don Pedro var makalös och även från andra hållet, från Fincan. På det sättet valde Ann och David en bra plats för sitt boende🙂.

Det gick ganska bra ner i den första Barranco Fagundo. Och även upp. Makalöst vackert! Vi åt medhavd picnic när vi tagit oss igenom första ravinen. Vi gick igenom den folktomma byn El Tablado. Trodde nog att de spanade genom alla stängda dörrar och fönster😋. Så tog vi oss an ravin nr två. Den sista timmen uppför var mycket brant och riktigt jobbig. Mjölksyran rann till ordentligt. Hem till en kvart i fyra. Vi gick mellan 11 – 15:45. Bra jobbat av oss!

Ny middag på kvällen och över en god gryta pratade vi om dagens olika vandringar.

2016-02-09 Santo Domingo - Pontagorda

Möte med naturen - ett gäng getter.

17,0 km     Gångtid  3:40 tim   Stopptid 1:50 tim    Medelhastighet 3,0 km/tim

Vi tog farväl av de sex vandrarna från England och Belgien. De skulle upp på toppen/högplatån och vandra runt där. Nästa gång vill vi också göra det👍. Vi fick taxitransfer till Santo Domingo. En vacker färd. Taxichauffören ville släppa av oss en bit efter Santo Domingo, men det vågade vi inte. Vi har förlorat ”våra vägar” tidigare. Sen insåg vi, efter att ha gått flera km på asfalterad landsväg, att vi gärna hade sluppit den biten och det var mycket tydligt skyltat var vi skulle lämna landsvägen. Även Santo Domingo var stängd och öde när vi lämnades av. När kommer de ut ur husen?

Vi fortsatte mot Los Tricias. Blommor, fin väg, äldsta drakblodsträdet. Vi gick ner, ner, ner! Caféer bland blomsterlundarna. Vi gick säkert 200 hm ner. Plötsligt tog det stopp! Ingen mer vägmarkering. Blev visade uppåt! Vi hade gått rejält fel! Vände. Nu upp, upp, upp och i ganska rask takt. Vi skulle ta en  buss i Pontagorda till Tazacorte. Insåg att vi skulle missa em-bussen, framför allt när vi hade ny djup ravin att passera. Men slutet gott, allting gott🙂. Vi hittade busshållplatsen i Pontagorda. Fick en buss 17:25 och kom fram till vid  vårt boende Appartementos Kikere 18:30. Det var en lägenhet precis vid vattnet.

Tog en pizza på kvällen. Kollade öppettiderna på den enda supermarket vi hittade. Vi var trötta efter en ganska jobbig och lång dag. Säkert 30 gr mest hela dagen. I morgon blir det därför vilodag. Mina fötter och Ronalds knä behöver vila😎.

Mandelblomsträden blommar!

2016-02-10 Vilodag i Tazacorte

Ronald hittade en av få affärer som dessutom var öppen i Tacacorte. Köpte bröd och ost och lite annat och vi åt frukosten på balkongen med utsikt över stranden. Trevlig liten ort insprängd som i ett ravinutlopp - hamn, strand och några restauranger. Vi tog en promenad till hamnen och strosade i den lilla staden. På eftermiddagen träffade vi på det belgiska paret Seijn och Julie på strandpromenaden. Glatt återseende! De hade också tagit vilodag efter en lång och tuff vandringsdag högt upp på kraterns kant. Vi fikade tillsammans och önskade varandra lycka till på resten av färden🙂.

Det var så varmt på dagen att eftermiddagen fortsatte på ett par solstolar på stranden. Middag på kvällen på en trevlig fiskrestaurang.

Vy över Tazacorte. Klippväggen bakom staden ska vi tas oss nerför under morgondagens vandring.

Tazacortes strand. Sola blev det, men inget bad.

2016-02-11 Tijarafe till Tazacorte

Lyxig glass i La Punta

12,3 km     Gångtid  4:10 tim   Stopptid 1:35 tim    Medelhastighet 2,9 km/tim

För vår sista vandringsdag på denna resa tog vi bussen en bit norrut till Tijarafe. Från bussen såg det långt ut som vi skulle gå, men det blev den lättaste dagen. Först ner och upp genom en ravin, sedan längs med stora fruktodlingar, områden med hus m m. I La Punta åt vi glass på en bar. Det var nog första gången under våra vandringsdagar som vi kom i närheten av sådan lyx. Vår medtagna lunch åt vi vid stigkanten med vacker vy över kusten och havet.

Vi nådde El Time på 600 hm. Vi startade på 700 hm. Nu låg hela ravinen Ravine of Fear/Barranco de Angustias nedanför våra fötter. Gigantisk ravin – bebyggd med vägar och många bananplantager och med Tazacorte vid dess ”utlopp” mot havet. Efter att vi passerat mängder av bananodlingar kom vi till bergsväggen som var som en vägg vid Tazacorte och som vi tittat på nerifrån. Den gick vi nu brant nerför i zigzagstigar. Förbi grottor som såg ut att ha använts ganska nyligen. De hade dock stängts igen p g a olägenheter för staden.

På kvällen middag på restaurang – tapas! Gott!!

Här går vi högt över den gigantiska ravinen Ravine of Fear/Barranco de Angustias.

Sista delen av vandringen: Att gå nerför "klippväggen" till Tazacorte som vi blickar ner på.

Nu är vi nere igen i Tazacorte. Kom ner från de vita husen högt där uppe.

2016-02-12--13 Tazacorte – Santa Cruz

Tillbaka i Santa Cruz och besök på Museum Naval.

Vi packade och betalade för rummet. Taxi kom och hämtade kl 10. Vacker återfärd tillbaka till Santa Cruz. Vi fick fint rum på Lägenhetshotellet Galeon (samma hotell som första natten). Den här dagen och nästföljande ägnade vi åt lite sightseeing bl a till Museum Naval som berättade om alla överfarter Columbus m fl gjorde över Atlanten. Intressant  -  inte minst att se alla gamla kartor som visades. Träffade Ulrika från Tyskland som vi träffade på finca Franceses. Pratade om våra vandringsdagar.

2016-02-14 Santa Cruz – Täby och Sammanfattning

Dags för hemfärd till Täby efter ännu en vacker vandring på en kanarieö. Vad tyckte vi då om denna vandring? Vad gäller arrangemang med tranfers och boende så fungerade det utmärkt. Vi är dock glada att vi hade mycket varma tröjor med oss till finca Franceses och att vi hade ett element i vårt rum (alla hade inte det). Ann och Davids gästvänlighet kompenserade dock det något kyliga boendet👍.

Vandringarna var mycket vackra - inte minst den från Don Pedro, makalöst vacker. De byar vi passerade var dock lite mer öde än på La Gomera. Vandringarna var ibland rejält tuffa i och med att så många raviner skulle passeras under sex vandringsdagar. Men klarade jag av dem (Ronald klarar vilken terräng som helst!) så klarar vem som helst av dem. Vi hade gärna gått högre upp, upp på 2000 hm, längs kraterkanten. Vi gick ju nu längs GR 130 längs kusten. Men nästa gång så…….  Vandringen får en 7:a av 10 möjliga🙂.