Vandring södra E5an och i Rosengarten

Tillbakablick på Lago Erdemolo, etapp 20 på E5an

Så här hade vi planerat vandringen

Planen var att gå 6 - 8 etapper på den sk E5an dvs Europaled 5 som går från Bretagne i Frankrike till Verona i Italien (totalt 295 mil). Från Bodensjön till Verona kan man räkna till 29 etapper, 64 mil. 2001 gick vi etapperna 9 - 13 med våra vänner Maggan, Roffe, Vivi och Morgan. En högalpin del som går från Zams/Landeck i Österrike till Merano i Italien. På senare vandringar har vi fyllt på med etapp 15 och 16, Merano - Bolzano - Wastlhof. Nu planerade vi att gå etapp 19 - 26, från Cembra till Giazza. Etapperna är enligt "Across the Eastern Alps: E5" av Gillian Price.

Efter E5an hade vi inte bestämt vart vi skulle ta vägen. Lindra eventuella skavsår vid Adriatiska havet eller anta nya utmaningar i andra berg?

Följ vår resa från den 11 - 25 juli. Om ni vill se någon specifik detalj på någon bild  - klicka på den så blir den något större.

2013-07-11 Stockholm/Täby - Cembra

Upp kl 03.00. Phuuu! Taxin kom 03.45. Åkte denna gång med Norwegian till Venedig. Förbokade sittplatser vid nödutgångarna. Det tog bara 2 tim och 20 min till Venedig. Båda ryggsäckarna vägde ca 8-9 kg. Med vatten, kaffe och lunchpaket blir det ca 10,5 kg för oss vardera. Allt är noga vägt och noterat i Kajsas Excel-tabeller, men ändå är det lite för mycket. Till nästa vandring MÅSTE vi ner något kilo!!

Lätt att hitta buss till Mestre. Tåg till Verona. Tåget till Trento hade gått sönder, så vi fick vänta drygt en timme på ett annat tåg. Fruktansvärt hett! Över 30 gr. Väl framme i Trento gick vi direkt till busstationen och kom med en liten buss till Cembra på 667 m. Hade förbokat på Albergo Cornetto. Trevlig familj och trevligt hotell. Tog en  promenad på kvällen och hittade etapp 19 på E5 - den vi skulle ansluta till.

2013-07-12 Cembra - Palu di Fersina

Piramidi di Segonzano

26 km (skulle ha varit 18 km)  Snittid per tim: 3,7 km Gångtid: 7 tim  Stopptid: 2,5 tim

Idag skulle det bli en lätt dag - uppvärmning. Jo, tjena! Inte alls! Gick vilse halvvägs och hamnade vid ett, i och för sig, tjusigt vattenfall. Så i stället för 18 km så blev det nästan 26 km. I 22 - 28 gr värme. Vattnet tog slut. Fick hämta i bäck/flod/fors. Eftersom vi överlevde så var det väl friskt. Förkortningsvägar blev långvägar. Längs ganska breda vägar, genom vinodlingar, förbi Piramidi di Segonzano, någon form av sandstensformationer mitt ute i skogen. Strax före den lilla byn Bedollo gick vi fel väg. Röd-vita markeringar är INTE alltid E5:an. De kan, visade det sig, höra till helt andra stigar.

Till slut framme i Palu di Fersina på 1400 möh. Till Hotel Rosen-Alpen för €42 per person för halvpersion. Rummet och maten OK. I säng tidigt, eftersom vi ska försöka komma iväg tidigt.

Många vinodlingar var det längs vägen.

E5an ledde oss genom små byar.

Vy ovan Palu di Fersina

2013-07-13 Palu di Fersina - Levico Terme

På väg upp till Lago Erdemolo

20,3 km  Snittid per tim: 2,9 km Gångtid: 7 tim  Stopptid: 2 tim

En fantastisk dag, men svår! Lite enkel frukost, men vi fick med ett lunchpaket. Upp 600 hm till Lago Erdemolo (2006 m) på väg och stig. Hundratals får. Alpenrosen "en masse". Vacker sjö med stängd rifugio. Sen upp till Passo del Lago (2213 m). Fikatime! Då upptäcker Ronald att han glömt kaffetermosen. Inget kaffe! Kanske någon av de tre tyskarna som bott på samma hotell som vi tagit den med sig? Men vi såg dem ännu inte.

Sen blev det mycket luftiga passager till Passo Portella (2152 m) och till Monte Granlait (2383). Fram till botten av Monte Granlait hade vi stigit 600 m. Nu blev det 383 m till. En fruktansvärd stig uppåt. Egentligen ingen stig, mer en stenväg/-vägg med lösa stenar och jättebrant. Kajsa klättrade delvis på alla fyra. Men så kom vi äntligen upp på toppen och åt varsin smörgås utan kaffe. Torrt 😥! När vi gått vidare och kommit en bit upp på väg mot Cima Fravort då kom de tre tyskarna och hade med sig vår termos som överlämnades till oss. Änglar! Eftersom vi gått ner flera hundra höjdmeter (sen Monte G) skulle vi nu givetvis uppåt. Brant upp till Cima Fravort på 2347 m. När vi stod nedanför trodde vi att de (E5ans plan-läggare) skämtade. Vi skulle väl ändå inte gå upp på den stora mörka toppen? Det skulle ju ta flera timmar! Men det tog typ bara 30 min. Sen började nedstigningen. 1600 m ned. Vid 1700 hm, vid Valicio da Bassa började Ronalds ben ge vika. Då stannade vi och drack äntligen vårt kaffe. Det hjälpte!

Fortsatte nedåt till busshållplatsen i Vertriolo Terme (1481 m). Sista bussen gick vid 18.00. Där träffade vi på den unga tyskan som ensam skulle gå från Oberstorf till Verona på 3 veckor. Tufft! Bussen ned till Levico Terme och hotell Villa Flora. Mycket bra och vänligt! Halvpension. Massor att äta. Fin pool som vi tänkt bada i. Tänkte inte på att detta var den längsta vandringsdagen😙.

På väg upp från Lago Erdemolo till Passo del Lago. Till höger om granen, på krönet, ligger passet.

På väg till Monte Granlait.

Vi gick över åsen, ner en bit bakom det gröna krönet och sen brant upp till dem mörka toppen, Cima Fravort (2347 möh)

2013-07-14 Levico Terme - Luserna

19,1 km  Snittid per tim: 3,3 km Gångtid: 5:45 tim  Stopptid: 2 tim

Mycket till frukost. Startade 9:30. Lite sovmorgon. I dag skulle det bli en lätt dag. Trodde vi (som vanligt). Ut ur Levico Terme (505 m) på småvägar. Sedan stig 201. 800 m på ca 4,5 km. Bara kraftigt uppåt. Hela tiden. Tog aldrig slut. Stigen var OK men naturligtvis mycket stenig och med höga kliv. När vi såg att det ljusnade mellan träden högt upp då spred sig en lyckokänsla i oss. Vid Baita Cangi (1370 m), åt vi vår matsäck i härligt solsken vid en stängd rifugio. Smörgås och kaffe. Sen fortsatte vägen genom skogar och inte vet vi hur vi gjorde, men vi virrade bort oss totalt. Inga markeringar stämde. Vi frågade och blev anvisade en väg (skulle finnas bakom en skogsdunge..), men icke. Det tog nästan 5 km och 1,5 tim längre tid innan vi hittade rätt. Vi fick dessutom gå längs en landsväg jättelänge. Enda gången under resan som det blev en något tryckt stämning. 26 gr under dagen.

Men dagen slutade på fina Luserner Hof i Luserna. Toppen!! Låg sååå vackert och jättegod mat. Och alla tyskarna var där också. De tre hade nu förökat sig till sju.

Vy över det fina Levico Terme med sina två sjöar. 800 m upp, brant, skulle vi.

Svalka och vatten behövdes på vägen upp till Baita Cangi.

Bilder från det mysiga Luserner Hof.

2013-07-15 Luserna - Passo Coe

"ex Forte Cherle"

13,4 km  Snittid per tim: 3,3 km Gångtid: 4,0tim  Stopptid: 1,5 tim

Fin frukost. Överhuvud taget mycket fint på Luserner Hof. Enligt E5-planeringen skulle buss tagas mellan Luserna och Carbonare, men dessa gick på sådana tider att det nu blev en taxi med de tre tyskarna. €40 kostade turen som skedde i full fart. Där skildes våra vägar. Vi gick först och handlade lunch-mat.

Vägen gick först genom mycket skog på vita traktorvägar eller på stigar. Förbi ett österrikiskt-ungerskt fort, "ex Forte Cherle" från 1a världskriget. Ruiner. Underjordiska gångar. Området där vi gick är fulla med liknande fort antingen de som hörde till Ö-U eller till Italien. Det finns också tydliga frontlinjer och skyttegravar även på hög höjd. Nu åt vi vår köpta lunch. Letade efter E5:an igen. Tog säkert en 30 min. Men så hittade Ronald den. Med 185 trappor att gå uppför. Ett gammalt fältsjukhus - nu i ruiner.

Vid 15 kom vi fram till Passo Coe på 1610 m. Bara några km omväg idag🙂. Trevlig rifugio. Jättefint rum med eget tjusigt badrum!! Vi har aldrig varit med om maken! God middag!! Alla sju tyskarna var där också.

Vandrarlunch med historiska vingslag vid "ex Forte Charle".

På det nyrenoverade rif Passo Coe (1610 möh). Så här fina rum brukar vi verkligen inte få på andra rifugion..:)

2013-07-16 Passo Coe - Rif Lancia

Rif Lancia

19,0 km  Snittid per tim: 2,8 km Gångtid: 6:40 tim  Stopptid: 2,0 tim

Först över en kohage, sen var det uppför till Monte Maggio 1853 möh. Dimmigt hela tiden!! Skulle vara den vackraste etappen längs hela E5an. Såg inte ett dugg. Sen vidare till Monte Borcoletta. Såg fortfande ingenting. Samtidigt var det ju bra för Kajsa som är lite höjdrädd. Det gick inte att se om det var ett stup bredvid eller en sluttning. Ner mot Passo della Borcola på 1200 möh alltså 600 m ned. Åt våra medhavda smörgåsar. Sen bar det av uppåt till över 1800 möh med 20% lutning. Vi kom till en prickig (på kartan) väg som var brant uppför och brant nedför och med ganska luftiga pratier. Mycket rullande grus. Till Sella delle Pozze och sedan vidare till rif Lancia. Hade tidvis sällskap med ett par från Stuttgart. Kom till rifugion 16.30. Fick ett 10-bädds-rum. Tvättade oss i iskallt vatten. Fikade. Pratade en del med den unga, rara tyskan. Ronald har ont i en axel. Fick lite Voltaren 3% av tyskan. Kajsa har en blåsa på ena foten som inte ger sig. Något märklig middag med ris+pasta till förrätt och polenta till huvudrätt. Men vi blev mätta. När vi kom upp till rummet hade en pappa och hans 10-årige dotter "flyttat" in i vårt stora sovrum.

Dag 5: Dimmig dag.

Tre vänliga tyskar som vi träffade då och då och framför allt på olika rifugion längsvägen. I mitten den unga tyskan som bestämt att hon skulle gå E5:an från Oberstorf - Verona. vilket hon också gjorde!

2013-07-17 Rif Lancia - Pian delle Fugazze

16,5 km  Snittid per tim: 3,7 km Gångtid: 4:20 tim  Stopptid: 2,0 tim

Ronald hade ganska ont i axeln eller rättare sagt i "kappmuskeln", så vi bestämde oss för att göra en dag till, idag och sedan åka till Bolzano. Dessutom hade vi läst om en senare "stiff climb where some stretches require a hands-on clamber". Exakt vad "clamber" betydde förstod vi inte, men det lät inte bra. Det lät som det vi hade upp mot Monte Granlait några dagar tidigare och det ville vi inte ha igen. Vi skulle ta en väg 120 som var lättare än E5:ans stig 105. När vi gått en bit kom vi till ett litet hus. Det var mycket dimmigt så vi hade svårt att se vart stigarna ledde. Vi tog en stig som vi trodde var nr 120. Men det visade sig vara en hemsk stig: Smal, sandig, sluttande brant rakt utför! Jag (Kajsa) höll i Ronalds ytterstav. Blev periodvis paralyserad av rädsla. Var helt övertygad om att jag vid nästa steg skulle glida nerför. När vi äntligen gått färdigt den, mot slutet, MYCKET smala stigen såg vi att vi kommit upp på E5:ans stig 105. Gick på den ett tag. Sedan hittade vi 120 igen och följde den till rif Papa. Förbi krigsstengrottor, bunkrar mm, Porte del Pausibio mm.

Vi åt på rif Papa och tog "Väg för hjältar", en magnifik väg som huggits ut i berget. Den slingrade sig 10 km ner till 1170 möh (från 1930 möh). Där övernattade vi på Locanda al Passo. Träffade och åt tillsammans med de fyra äldre tyskarna. Ett par skulle fortsätta till Verona och ett par skulle ta samma buss som vi morgonen därpå till Rovereto.

Längs stig 120 som senare blev allt annat än så här bred...

Efter rif Papa gick vi längs denna utknackade "väg of heroes". 10 km lång och 800 hm slingrade den sig runt bergen.

2013-07-18 Pian delle Fugazze - Bolzano

När vi åkte bussen till Rovereto sa vi båda att 5-6 dagar i sträck är OK. Att gångtid "enligt boken" får vara max 6 tim. Möjligen 6,5 tim. Att 800-1000 upp och ner på ett bräde (3-4 km) är mycket för oss (61 resp 68 år). Det skrev vi under båda två så vi kommer ihåg det till nästa gång🙂.

Tåg till Bolzano. Incheckning på hotel Regina. Vi gick och handlade ploppar till Ronalds stavar, Voltaren 3% till Ronalds axel, skavsårsplåster till Kajsas fotblåsa samt två kartor i omgångar. Först för området runt Cortina. Sedan för området runt Val di Fasso. Tittade på Tour de France. 18e etappen upp på Alpe d´Huez. Sen middag på "vår" restaurang och firade Ronalds 68-års-dag en dag för tidigt. Genom Voltaren-3%-skummet mår Ronald mycket bättre i axeln. Vi bestämde att det blir tre dagar i Val di Fasso och tillbaka till Bolzano den 22 juli. Då kunde vi plocka ur ryggsäckarna 3-4 kg med sånt vi inte skulle behöva och lämna på hotellet. Perfekt! Nu kändes ryggsäckarna lätta!

Vi firar Ronalds födelsedag på "vår" restaurang i en av Bolzanos mysiga gränder.

2013-07-19 Bolzano - Rif Roda di Vael

Rif Roda di Vael (2283 möh). Fullbelagt och med många klättrare.

4,3 km  Snittid per tim: 3,0 km Gångtid: 1,5tim  Stopptid: 1,0 tim

Buss 9:35 från Bolzano efter en fantastisk frukost! Tog nu mindre än 1,5 tim till Viggo di Fasso med nya tunnlar. Fikade i härligt solsken. Över 30 gr. Liften upp till Clampedie på 2000 m. Tidigare ggr har vi gått till höger mot rif Gardecia, men nu tog vi en stig till vänster. Det var tur att vi i sista minuten bestämde oss för att gå direkt till rifugion. Inte via rif Gardecia. Då hade vi fått ett pass och en nedstigning på 40%!! Nu gick vi en vacker väg och kom upp till rifugien på 2280 möh med Rosengarten runt omkring. Så vackert!

Vi fick dela ett trångt 4-bädds-rum med två glada, tyska tjejer. De hade kommit med buss till Frommel Alm, men p g a stenras på stig 549 fick de ta en omväg. Detta lyssnade vi till, men tog inte riktigt till oss. Skulle det visa sig.

På väg upp mot rif Roda di Vael. Syns som en liten prick i övre vänstra hörnet.

Med utsikt mot Rosengarten och mot stigen som vi lyckligtvis inte tog. Typ tredje passet från vänster.

Här fick vi så småningom dela rum med två fnittrande unga kvinnor..:)

Fullt ös på denna rifugio. Alla fick sin placering till middagen. Måste ha varit upp emot 80 gäster den kvällen.

2013-07-20 Rif Roda di Vael - Cyprianerhof

18,0 km  Snittid per tim: 3,6 km Gångtid: 5,0 tim  Stopptid: 2,0 tim

Tidig morgon och soluppgång vid rif Roda. Det var nog det vackraste vi sett. Bergen var röda och himlen fullständigt blå. Vi tog väg 549 som planerat. Fortsatt otroligt vackert! Fin utsikt över hela dalgången. Men efter ett tag var det stopp p g a stenras (som ju tjejerna sagt, men vi inte riktigt förstått). Vi fick vända tillbaka till rif Paulina där vi fikade och sedan gick vi drygt 300 brant ner och tog väg 1A, Alpin Pearls. Vi gick till Jolanda hotell och åt smörgås och sedan till Frommel Alm där vi skulle få rum, trodde vi. Men inte. Fullt! Så vi gick ytterligare några km till Nigerhutte. Fullt även där. Det var lördag em på Europas första semesterdag. Vi borde ha förstått.

Vandringen fick gå vidare. Nu brant ner i skogen. 600 m ner och drygt en timme senare kom vi till Cyprianerhof som vi trodde skulle vara ett litet gasthof. Det visade sig vara ett lyxigt spa-hotell. Svindyrt! Vi har aldrig bott så dyrt. Men plötsligt tyckte vi att vi var värda det och tog två nätter. Rum på 28 kvm. Läcker middag. Före dess em-fika med allt!

Tillbakablick mot rifugion och det vackra Rosengarten. Från väg 549.

Vandringen längs stig 549 var magnifik.

2013-07-21 Cyprianerhof

Solade och badade hela dagen. Tog oljebad. Senare spa med tre olika sorters bastun. På kvällen 5-rätters middag med choklad i alla rätter!! Var en meny värdig en Nobel-middag.

Hit till Cyprianerhof i Tierser tal återvänder vi gärna!

2013-07-22 Cypriano - Bolzano

Gigantisk frukost. Packade. Kom iväg strax efter nio. Gick till Tiers där vi fikade och väntade på bussen. 11.15 kom den och på 30 min var vi i Bolzano, där vi förbokat Regina. Stekhett i staden som ligger som i en gryta med berg runt omkring. +34 gr. Stort åskväder senare på kvällen.

Torget i Bolzano med bergen runt om vart man än ser.

2013-07-23--25 Bolzano - Venedig Mestre - Venedig

Stort poolområde vid Villa Sara. Bilden visar ungefär halva området.

Två snabbtåg till Mestre. Buss nr 9 i 40-45 min. Lite landsbygd. Hittade Villa Sara. Litet hotell med mycket stort pool-område. 4 km från flygplatsen. Kan rekommenderas! Det tog oss allt som allt 4,5 tim från Bolzano till hotellet. Vi tog direkt bussen till Venedig. Tog ca 30 min. Båtbuss nr 2 till Marco-platsen. Fin färd på Grand Canal. Gick genom hela stan tillbaka. Fascinerande stad! Måste läsa på dess historia. Hur kan man komma på idén att bygga på 118 öar och alla dessa kyrkor och palats? Hur fraktade man allt byggmaterial? Men just då räckte besöket. Det var +34 gr och vi har ingen längtan till storstäder. Det blev sedan en dags sol och bad och avkoppling på hotellet och sedan hemfärd med flyg dagen därpå.

Sammanfattning

Vi är mycket nöjda med våra dagar. Vackra vandringar i sol hela tiden (visst ja, glömde nästan den dimmiga dagen). Inte en enda gång behövde vi ta upp regnkläderna ur ryggsäckarna. Mycket upp och ner men än kan dom - "di gamle"!!

Lite statistik: 14 mil;  5800 m upp👍; 4250 m ned👎; 43 tim vandring; 14 tim "stopptid" dvs fika, kartläsning, lunch mm (allt enligt gps:en).

Mer vandringar blir det!